stallpolisen

Har lite dåligt med tid att blogga idag så det får bli lite återvinning från min gamla blogg. Måste bara passa på att säga att jag är en sån som tycker om alla årstider. De flesta idrotter och sporter är säsongsbundna men det gäller definitivt inte hästsporter. Vi hästmänniskor är faktiskt ett väldigt tåligt släkte. Vi måste sköta våra underbara lyckopiller oavsett väder. Iofs har många idag tillgång till ridhus men det är ändå rätt mycket utomhusaktiviteter vi måste ägna oss åt. Hästarna kommer inte in och ut av sig själva. Gödselkärran ska tömmas även och det regnar småspik eller har kommit tre decimeter snö. För att inte tala om när hästarna ska in från sin hage som mer ser ut som ett risfält. När dom små rackarna vägrar komma till grinden och man blir medveten om att det bara är en promenad ut i skiten som gäller är det lätt att hålla sig för skratt. Ibland får jag intrycket av att dom bara jävlas med en. När man väl kommer ut i halva hagen och har tappat stövlarna ett antal gånger kommer dom farandes mot en och med vad jag tror ett stort flin på läpparna och så galopperar dom så nära dom kan och sen är man nerskvätt från topp till tå. Då älskar man dom verkligen.
Likadant med tävlingssäsongen som sträcker sig över hela året. Hur väl minns man inte tävlingen i Lidköping i februari när det var 25 minusgrader.
Är även djupt imponerad av landets travkuskar. Hur ofta ser man vem som är vem av dom när leran stänker och kylan biter?
Nä som sagt hästfolk är ett hårt släkte. Eller ska man kalla oss korkade? Så länge kärleken till hästarna finns där och man känner sin ödmjukhet mot dom och får ett förtroende tillbaka kan jag nog kalla mig vad som helst.

Nu blir det återvinningstime:

Hade redan för någon/några veckor sedan bestämt mig för att göra en stallprofillista. Alltså en profillista på de människor(?) som är i stallet. Profilbeskrivningen är givetvis min helt egna objektiva bedömning. Ibland blir det allvar, ibland med glimten i ögat och givetvis blir det ett rent fabulerande med ojämna mellanrum. Med tanke på vad som hände igår och att jag fortfarande är rätt förbannad börjar jag med No one, numero uno, det är:


Mytomanen! En i vårat stall mycket underlig person. Mycket snack och liten verkstad. Kan bl.a motivera vissa ologiska handlande med "Jag har faktiskt råd att göra så". Talar gärna om för andra hur dom ska göra. Talar lika gärna om hur hon skulle göra eller inte göra om det var hennes häst. Med tanke på att hon har egen häst, och ibland har hon haft fler, som det händer absolut nada med måste hon ha noll självinsikt. Om hon nu nån enstaka gång rider sin häst så märker hela omgivningen det. Hon LÅTER tydligen hela tiden när hon rider. När L, som hjälper oss med våra hästar, råkade ut för denna kvinna första gången undrade L vad det var för fel på henne(Mytomanen). Hon(Mytomanen) är sådan svarade jag.
Finns mycket mer att skriva om denna profil och det kommer jag att göra.

Hinner bara med en kortis till innan det är dax att åka nån annanstans.

Den förvirrade! Det är lika kul varje gång med denna profil. Hon vet oftast inte om hon har eller om hon ska. Har sett henne komma in i ridhuset, sitta upp på hästen, se sig förvirrat omkring, sitta av och gå ut. Samma när hon sadlar. Efter att hon sadlat kan hon med detsamma sadla av och tro att hon har ridit färdigt.

Tar en till eftersom beskrivningen på den inte behöver så mycket text:

Bitchen! Man skulle kunna skriva Bitchen i pluralis eftersom denna profil passar in på så många av de som tillbringar stor del av sitt liv stallet. Kom på att det egentligen skulle kunna skrivas hur mycket som helst om Bitcharna och det kommer jag att göra.

Nä, time to leave. Fortsättning följer........H

En dag kvar till Spa!